Tur i oturen

Häromkvällen lade vi i båten. Med båtköpet följde en båtkärra, mycket bra att ha en egen. På väg hem efter att ha lagt i båten noterar Sportfiskaren att ena däcket på kärran vobblar en del. Femtio meter från vårt hus skakar så hela bilen till och detta efterföljs av ett ohyggligt skrapande. På sidan av bilen kommer så däcket från kärran farande i någorlunda fart rakt mot grinden till dyraste huset på gatan. Tack och lov stannar däcket snällt mot grinden, utan att ha sönder grinden. En kör bilen och en trycker fast däcket på båtkärran och så sniglar vi de få metrarna hem.

Otur att däcket trillade av båtkärran och ganska irriterande, men TUR att det inte trillade av:
– Så att det skadade någon person!
– När båten var på!!!
– På europavägen när vi var på väg hem med båten i snigelfart från långtbortistan.
– Längre bort från hemma så vi hade behövt bärga den!

Inte med i matchen

Igår var vi ute med båten hela dagen. Det var ju underbart väder och roligt att köra båt. Vi har ett ekolod som visar fiskar i olika storlekar – visste inte ens att det fanns sådant!

Vi åkte till en ö och lade till där. Vi kom ganska tidigt, lade till längs bryggan och tog fram lunchen. Vi sitter där i godan ro i solen och myser och en till båt, modell större, kommer och lägger till. Efter ännu någon timme kommer ytterligare en båt, modell väldigt stor, och lägger till. Vår båt såg ut som en leksaksbåt i jämförelse med de andra – det är knappt att den går att urskilja! Sportfiskaren och jag bara skrattade och det känns ju lite skönt att inte behöva fundera över om vi har finare båt än dem – vi är liksom inte ens med i matchen!

When you wish upon a star

Äntligen har köpt båt! Se vad fin den är, perfekt för att ta vår lilla familj ut på härliga sol- och badutflykter i den alltid så soliga svenska sommaren…Det ser jag fram emot!

Sportfiskaren ser så klart fram emot fisketurer – det är nämligen en trollingbåt. Mitt enda önskemål, ja, nästan krav, är att båten inte innehåller en massa fiskrens och fiskblod när jag ska sola och bada med den! Men jag är så glad för Sportfiskaren vars båtdröm nu gått i uppfyllelse. Nja förresten, han har ju haft båt tidigare, tillsammans med kompisen Kakan, men den fungerade väl sådär och när gas- och kopplingsvajern gick sönder så spottade de i nävarna och fixade det helt med egna kontorshänder – och vips så gick båten framåt om växelspaken lades i bakåtläget!

Ja, så har jag gjort ännu en intressant erfarenhet idag – nu vet jag nämligen hur lång tid det tar att köra ca. femton mil med båtkärra bakom. Typ lååååååång tid. Men det var det värt – jag ser fram emot att stå i mina solglasögon, en ny snygg bikini (för visst måste båtinnehav berättiga till inköp av ny, snygg bikini?), en massa gott fika i kylväskor och så kidsen och maken som stojar en varm solig sommardag!

Vi ska köpa båt eller ska vi köpa båt?

Disussioner om båt har förts i vår familj och eftersom vi ganska nyligen köpt ett hus, betalat ett bröllop och hela världen befinner sig i en finanskris tyckte vi att det är läge att investera i en båt nu…

Sportfiskarn har kollat marknaden under hela hösten och har nu, med nödvändig hjälp från båtägande och båtkunnig kollega, hittat ett objekt som passar oss perfekt. Dessvärre finns objektet i fråga 40 mil bort.

Innan jag fortsätter denna bloggpost bör jag informera att jag…förhastade mig något under gårdagen. Under gårdagen var det nämligen så att det objekt som passade oss perfekt var ett annat objekt som fanns bara 30 mil bort. Dit föreslog sambon att han och hans båtkunnige kollega skulle åka i helgen varpå jag omedelbart ifrågasatte att inte jag skulle följa med eftersom jag ju också ska bli båtägare. Sportfiskaren lade sig direkt och sa att jag självklart fick följa med om jag ville, vilket jag med emfas sa att jag skulle då detta i allra högsta grad var en angelägenhet även för mig.

Men idag känner jag att det inte känns viktigt alls med tanke på hur förbaskat långt bort båten ligger och med tanke på att den får köras hem med en hastighet jämförbar med snigelfart, vilket inte är något för mig som klarat polisens utryckningsprov. Försökte därför förmedla till Sportfiskarn (utan att behöva erkänna gårdagens misstag) att han var välkommen att åka själv till objektet eftersom jag ju inte kan någonting om båtar (vilket är helt överensstämmande med verkligheten) och var skulle vi göra av kidsen? Även om jag följde med skulle jag inte kunna ha någon åsikt kring båten; fördelar – nackdelar, behov av investeringar och så vidare. Sportfiskarn, som i vart fall kan något mer än mig, blottar sig då och säger att han inte heller kommer kunna bedöma om båten är värd sitt pris eller i bra skick. Det var då tanken liksom kom krypandes: ”Ska vi verkligen köpa båt då?” Visst, jag vill ha en båt som kan ta mig till olika öar i Stora Sjön och Sportfiskarn vill såklart fiska i samma pöl, men om vi inte kan något om båtar? Fast det kanske är som med barn, det är ju också ett stort ansvar och inte följer det med någon instruktionsbok där och det har ju gått bra i elva år i alla fall.

Dessvärre ifrågasatte Sportfiskaren varför jag inte skulle följa med och titta på båten och hänvisade till det resonemang jag förde under gårdagen. Således var det idag min tur att lägga mig platt och erkänna att jag förhastade mig igår, att det var ett misstag och att jag inte vill följa med och kolla på någon båt som inte ligger inom en radie av 10 mil.

Jag är långsam ibland

Att han står ut med mig sambon…Sommaren 2005 hyrde vi en segelbåt tillsammans med ett annat par. Vi hade bara stora killen då och det andra paret hade bara en hund. I alla fall så fick jag för mig att vi skulle ha båt nu när vi bor i Lilla Staden vid den Stora Sjön. Sambon föreslog en mindre motorbåt så att vi kunde ta oss till några öar i närheten, men det tyckte inte jag – nej, en stor båt med övernattningsmöjligheter det var det vi behövde! Idag tog vi en båttur till en närliggande ö för en dag på stranden. Vi hade mycket trevligt och när det kom en mindre motorbåt sa jag till sambon: ”En sådan där skulle vi ha, eller hur? Det vore ju perfekt för oss. Bara så vi kunde ta oss till de närmsta öarna liksom.” Sambon tittade på mig och sa: ”En sådan där liten båt, men du ville ju ha en sådan där vi kunde sova i, annars var det ingen idé sa du”. Jag: ”Sa jag, men de är ju superdyra, nej, en sådan där lite mindre blir bra tycker jag”. Sambon: ”Åh, vad bra, äntligen är vi överens, det trodde jag aldrig!”

Snacka om strategisk kille – för att inte tala om tålmodig! Det tog mig tre år att komma på att vårt behov består av en mindre motorbåt som kan ta oss en bit ut på Stora Sjön – och sambon har tålamod att vänta in det, helt amazing – det är värt någon medalj av något slag! Eller ett pris; kanske i form av en tjej som älskar honom superdupermycket och som låter honom använda sig av sitt välutvecklade tålamod och till och med utmana honom att bli än mer tålmodigare?